Vi satte oss i bilen och började åka till vårt nya hus. Det tog ungefär en halvtimme att komma fram. Pappa sa till när vi kom till vårt område. Alla hus var stora och fina. De såg riktigt dyra ut allihopa. Tillslut saktade pappa in och körde upp på en uppfart. Sedan stannade han bilen.

"Ja, då var vi framme" Sa han.

Huset utanför var lika stort och ståtligt som alla andra hus i området. Det var vitt och var omringat av en stor, vältrimmad gräsmatta. Jag öppnade min bildörr och klev ut. Vinden kom genast emot mig och fick mig att rysa. Pappa var redan framme vid bakluckan och hämtade ut våra väskor. Jag tog min som stod på marken och följde sedan efter de andra mot ytterdörren. Mamma gick först och började låsa upp dörren när hon kom fram. Sedan drog hon upp dörren och lät mig och Lissa kliva in först. Jag tog ett kliv över tröskeln och sedan stod jag i den stora hallen.

we♥it

Lissas perspektiv

Hallen var stor och ljus. Hela vänstra väggen täcktes av en spegelgarderob. Jag och Kevin drog av oss skorna och tog några steg in i hallen. Rakt fram var det en stor dörröppning och i rummet innanför skymtades köket. Åt vänster var det en till dörröppning och åt höger låg en bred trappa som ledde till övervåningen. Vi började att gå in i köket. Det var trä färgade bänkskivor, vita skåpluckor, ljusblåa kakel väggar och kyl, frys, ugn och fläkt var i rostfritt stål. I ett hörn stod ett bord med fyra stolar. Bredvid bordet var det en till dörröppning som ledde till det stora vardagsrummet. Vardagsrummet såg mysigt ut med en öppenspis och en fin soffgrupp runt en stor plasma TV. En lurvig matta prydde golvet och på väggarna hängde fotografier på familj och vänner. En hel vägg var täckt av fönster och en altandörr. Härifrån kunde man se hela den gigantiska baksidan, med pool. När vi hade inspekterat nedervåningen gick vi upp för trappan. Pappa som hade gått med oss hela tiden berättade vilket rum som var vems. Mitt rum låg längs in i den lilla korridoren. Jag gick fram till dörren och puttade upp den. Rummet var, precis som resten av huset, ljust. Väggarna var ljus lila och en stor, vit säng stod i ena hörnet. Precis som i hallen var en hel vägg täckt av en spegelgarderob. På ett skrivbord stod det en ny laptop, vilket gjorde mig väldig glad. Förutom dörren som ledde till korridoren utanför, fanns två andra dörrar. Den ena var en balkongdörr och eftersom att den andra var stängd visste jag inte vad den ledde till. Jag öppnade den dörren och kom in i ett litet badrum med badkar, handfat, toalett och en stor spegel. Herregud! Ett eget badrum! Även fast jag hatade mina föräldrar för att vi var tvungna att flytta, var jag tvungen att erkänna att de inte kunde ha köpt ett finare hus! Det var helt underbart och jag tänkte att jag till och med, kanske skulle kunna trivas här.

 

Kevins perspektiv

Huset hade hittills varit jätte fint. Nu hade jag bara mitt eget rum kvar att se och jag hoppades att jag skulle bli nöjd. Jag drog upp dörren och klev in. Väggarna var vita förutom en vägg som var mörkröd. Sängen var stor och täcktes ett överkast och massa kuddar. Mot en vägg stod ett skrivbord med en laptop på. Äntligen hade mina tjat lönat sig! En stor garderob fanns också. En liten TV stod bredvid skrivbordet. Till den var mitt xbox 360 inkopplat och det fanns två säckar att sitta på. En dörr som stod på glänt ledde in till ett litet badrum. Perfekt! Här skulle jag kunna duscha hur länge jag ville utan en tjatande familj utanför dörren. När jag hade tittat klart i rummet gick jag in till Lissa. Hon stod och vek kläder och lade in dem i garderoben. Hennes rum var fint precis som resten av huset.

"Hej!" Sa jag och Lissa vände sig om.

"Hej hej!" Svarade hon och log mot mig.

"Så… Vad tycker du om huset?"

"Det är jätte fint! Vad tycker du?"

"Aa, det är fint. Det… Det kanske inte kommer bli så hemskt att bo här som jag trodde." Svarade jag tyst.

"Håller med, det kanske kan bli helt okej."

"Mm. Nu är det bara skolan kvar då." Sa jag och försökte verkligen få igång en konversation.

"Ja, det är jag faktiskt lite orolig för. Men jag hoppas att det blir bra." Sa Lissa och blev lite röd om kinderna.

"Ska jag vara helt ärlig, är jag livrädd." Mumlade jag och rodnade jag med.

"Haha, skönt att jag inte är ensam om det då!" Skrattade Lissa och jag började skratta jag med.

"Har du lust att gå på en promenad med mig morgon? Eller liksom kolla runt lite?" Frågade jag sedan. Lissa nickade. Sedan sa vi godnatt och jag gick in i mitt rum igen. Klockan var 11 på kvällen nu och jag kände mig trött på grund av tidsskillnaden. Jag gick in i mitt badrum och granskade mig själv i spegeln. Det bruna, vågiga, korta håret var lite rufsigt. Mina blåa ögon såg trötta ut. Jag sköljde ansiktet med kallvatten och borstade sedan tänderna. När jag var klar i badrummet gick jag in i mitt rum, drog av mig alla kläder förutom kalsongerna och drog sedan av överkastet och slängde ner alla prydnads kuddar på golvet. Sedan kröp jag ner i min säng. Jag somnade nästan direkt.

 

Lissas perspektiv

Jag blev glad av att Kevin kom och pratade med mig. Det var längesedan vi sist snackade om "djupa" saker. När jag äntligen hade vikt alla mina kläder och lagt in dem i garderoben stod jag ett tag och såg på mig själv i helkropp spegeln. Mitt blonda, långa och vågiga hår hade jag i en fläta, slängd över ena axeln. Mina blåa ögon, som var det enda jag hade gemensamt med Kevin, var stora och omsorgsfullt sminkade. Min familj brukade reta mig lite och kalla mig för kortis, men trots det tyckte jag själv inte att jag var så kort. Jag var ca 1,65 vilket var normallängd i min ålder. Jag var smal. Men inte spinkigt smal, mer vältränat smal. Jag hade dansat så länge jag kunde minnas.

Efter ett tag framför spegeln gick jag in i badrummet. Där sköljde jag bort sminket och borstade tänderna. Väl i mitt rum igen drog jag på mig en alldeles för stor T-shirt och kröp ner i sängen. Jag tog upp mobilen som låg på nattduksbordet. Jag hade fått ett nytt sms från Millie. "Hej! Hur är det? Fint hus? Gick resan bra? Saknar dig redan och vet inte hur jag ska klara mig utan dig, bästavän <3" Stod det. Än en gång kände jag tårarna bakom ögonlocken. Fan, vad jag önskade att Millie var här nu! Det skulle göra allt så mycket lättare. Men nu var hon ju inte här och det fanns inget jag kunde göra åt saken. Jag knappade in "Det är helt okej.. Huset är jätte fint och jag sov mest på planet. Saknar dig med! Jag KOMMER inte klara det här utan dig. <3" sedan låste jag mobilen och la den på nattduksbordet igen. Efter ett tag somnade jag.

 

Dagen efter var jag och Kevin ute på den där promenaden. Vi gick runt i den lilla staden i flera timmar och granskade allt. Vi gick förbi Kevins skola och den såg inte så hemsk ut i verkligheten. Nu ångrade jag mig nästan för att jag valde den andra skolan. Vi gick även till centrum där vi satte oss och fikade på ett litet café. Det var kul att få umgås lite med honom. Väl hemma höll vi oss borta från våra föräldrar. Och de gånger vi var tvungna att vara med dem, som middagen tillexempel, kändes det stelt. Men de fick faktiskt skylla sig själva. Dagarna rullade på. Det enda vi gjorde var att packa upp alla kartonger och göra det mer hemtrevligt i huset. På söndagen insåg jag att skolan skulle börja i morgon och en stor klump började bildas i min mage. Jag hade svårt att somna på kvällen och när jag tillslut gjorde det, drömde jag mardrömmar om morgon dagen. När jag på morgonen väcktes av min väckarklocka slog jag upp ögonen på en gång. Nu var det dags.

---

Tråkigt kapitel, men nästa kommer typ nu! Har nu skrivit 7 kapitel. Så det är bara att ladda upp dem :) Ska fixa design och lägga in bilder till varje inlägg när jag kommer hem om 2 dagar! Nu använder jag pappas dator som jag inte förstår ett skvatt av. Kram